Bilburen ungdom

Vi hämtade ut Dåttchen klockan 12 och begav oss över Bay Bridge mot nordöst. Landskapet bestod till att börja med av kullar med gulbränt gräs, men när vi närmade oss Sacramento började jag känna mig som hemma. Där såg det nämligen ut som när man kör E20:an utanför Vara en fin dag i augusti. Helt platt och ändlösa gula åkrar där dammet yr efter traktorerna. Dessutom hade vi rattat i en radiostation som spelade en nästan exakt kopia av ett av mina första blandband jag gjorde när jag fick körkort. Det var Green Day, Smashing Pumkins och Loser med Beck. Fattades bara att de skulle slängt in en låt med Docenterna också så hade jag på allvar börjat och undra vad det var som hände.
Vi stannade i ett stekhett Folsom och åt lunch, vi åkte dock inte och kollade på Folsom Prison.
Två timmar senare hade vi ringlat oss långsamt upp i Sierra Nevada och kommit fram till Lake Tahoe. Lake Tahoe är skidort på vintern. Nu på sommaren verkar det som folk åker hit för att fiska, gå i bergen och bada i sjön (som är 10 mil i omkrets och 522 meter djup). Vi har tagit in på motellet Travel Inn. Ett mycket prisvärt alternativ. Här betalar vi 40 dollar (ink tax) för ett dubbelrum som håller samma eller bättre standard än där vi bott tidigare.
Vi var framme vid 18-tiden och ikväll har vi varit nere vid sjön och kollat in solnedgången. Dessutom har vi på gammaldags raggarvis cruisat runt i Dåttchen längs South Lake Tahoe Boulevard.